Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
gästning m. m., men kunde ej blifva stadigt verk-
sam i ett samhälle, der medlemmarne af Konunga-
slägten, under ständiga stridigheter, ej sällan med up-
penbart våld bekrigade hvarandra, der än den ena
än den andra ibland dem sökte bistånd af en Adel,
hvars makt under sådana förhållanden allt mer och
mer tillväxte, och der äfven folkmenigheterna nog
ofta uppkallades, att i sina förtryckares inbördes fej-
der taga del. Såsom vedermälen af rättsbegreppens
utbildning förtjena likväl ifrågavarande strafflagar
uppmärksamhet. De bidrogo ock i sin mån att be-
fordra brottmåls-lagstiftningens öfvergång från dess
ursprungliga syftning, att ordna sjelfhämden, till den,
att återhålla missgerningar genom en derifrån af-
skräckande användning af Statens kraft. 1 synnerhet
voro nu, likasom tillförene, Hof- och Gårds-Rätterna
tjenliga inledningar till ett allmännare straffsystem
af bestämd stränghet. De voro egentligen lagar af
husbonden för enskilda tjenare, och kunde lättare,
än hela samhällets, handhafvas. Sålunda, då efter
Landslagen dråpare, som på flykten kommit men
sedermera inställde sig för rätta, endast dömdes att
rymma landet intill dess han förlikt sig med måls-
äganden, hvarefter han skulle till Konungen och hä-
radet erlägga bestämda böter ?5), så stadgade, i
öfverensstämmelse med de äldre Gårds-Rätterna,
Hertig Carls af år 1590, att dråpare, hvilken
3A) Br. Ia nsDnstBreap. röd
Vitterh. Hist, o. Antiqv. Acad. Handl. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
