Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
hvilken de med de mest stränga och hånande or
lalag angripas. Något annat kunde också icke vän-
as af den riktning, hvilken de historiska forsknin-
sarne i Sverige under medlet af 17:de seklet, huf-
vudsakligen genom Joh. Messenii åtgärder, erhållit.
Fill dessas betraktande skola vi nu begifva oss, se-
dan vi dock förut nämnt en literär tilldragelse i Dan-
mark, hvilken redan tidigt blef af någon vigt för den.
Svenska historiographien.
ra
4
3. Vi hafva redan förut omtalat de märkvärdiga -
alstren af Isländarnes historiska konst. För det egent-
ligen lärda: Europa voro dessa, ännu långt in i det-
17:de seklet, okända, men i Norrige hade dock be–
kantskapen med dem aldrig fullkomligen utdött. Så.
länge de ännu förstodos, det är, så länge Norriges
språk icke betydligen. aflägsnat sig från. det Isländ=-
ska, blefvo de här och der afskrifna och lästa ”")..
Sedermera öfvertogos de af en eller annan Norrman,
som gjorde förfädernas språk och bhäfder till föremål.
för ett slags studium. Således visade sig en Prest i”
Undal af Stavangers stift, Peder Claussen, vid slu-
tet af 16:de seklet äga en temligen noggrann bekant-
skap med Snorre Sturlesons Konungasagor. På Nor-
ska Ståthållarens, Axel Gyllenstjernas, begäran, öf-
versatte han dessa, men de blefvo dock ännu icke
åå
då
fe
9 Jfr föret. till Danska upplagan af Sturleson, och
Miller, Sagabibl: IH: s. 407 I.
af:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
