Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
Vi hafve här fästat vår uppmärksamhet på den
ällmänna åsigt af Staten, som låg till grund för dem
Grekiska samhällsinrättningen, och af hvilken -philo?
sopherne blott gåfvo en mera vetenskaplig fram"
ställning. Emedlertid får man dock ej föreställa
sig, att de Grekiska staternas författning ifrån bör?
jan uppgjordes efter någon allmän statsvetenskaphig
theori. Vid de Grekiska staternas första ursprung
kunde ännu ingen fråga blifva om någon sådan:
den åsigt af Staten, som i dem uppenbarar sig, före?
kommer ej genast ’såsom utvecklad till klarhet för
reflexionen: och deras författning, ifrån början be?
stämd genom de omständigheter och förhållanden,
under: hvilkas inflytelse den uppkom, utbildades små-/
ningom under ledningen af en utvidgad politisk er-
farenhet. Åfven de lagstiftare, åt hvilka statens or-
ganisation stundom uppdrogs, införde aldrig en helt
och hållet ny författning, som ej stod i något sam"
manhang med förut gällande förhållanden. Utan
att vara ledde af en allmän theori, "gingo de helt
och hållet practiskt till väga, bibehöllo en stor d
af det förut varande, och sökte endast reformera]
det, eller modificera det genom tillägg af vissa nya
af behofvet påkallade institutioner. För att rätt b
dömma de Grekiska statsförfattningarne, måste män
således alltid hålla för sig närvarande, de omstäns
digheter; under hvilka de uppkommo och utbildades.
Den vigtigaste af dessa omständigheter, elle
den, som hade det största inflytandet på dessa stats!
författningars charakter, var utan tvifvel den, at).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
