Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
de Grekiska staterna: vanligtvis : utgjördes blott af en
enda stad med. ett litet dertill hörande område.
Grekerne voro så vande vid detta förhållande, ’att
begreppen stat. och stad hos dem sammanföllo till
ett enda, hvarföre ock deras språk utmärker båda
med ett gemensamt namn, z0s (likasom Romar-
nes med. Civitas). . De kunde aldrig tänka: sig en
fullt. organiserad stat med en fri författning, en egent-
lig rotel, annorlunda än såsom en sådan stad
med sitt omgifvande gebit; och :de större riken,
hvilka de med tiden lärde känna, af hvilka det Per-
siska var det förnämsta, utgjorde alltid för den
blott anomalier eller afvikelser från begreppet om
en sådan rote. I enlighet härmed se vi ock
Plato och Aristoteles i sina undersökningar öfverallt
förutsätta detta begrepp om en stat. Plato gör det
uttryckligen: till ett villkor för en stats förnuftsen-
liga organisation, att den ej må vara för vidsträckt,
och hans idealiska statsförfattning låter ej ens tänka
sig såsom realiserad annorlunda än under förutsätt-
ning af ett ganska inskränkt område och ett föga
talvikt folk.
«+ I följd: häraf voro de’ Grekiska statsförfättnin-
garne alltid egentligen stadsförfattningar:- detta
var det, som närmast bestämde deras. Kelå. väsende
och. charakter.. En sådan stadsförfattning- lar, en-
ligt hvad: alla tiders erfarenhet bestyrker, naturli-
gen en republikansk. tendens; + de Grekiska staterna
gjorde sig snart denna tendens rådande, och utträng-
de det slags. monarchiska: styrelse, som ägde rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
