Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 ; |
under det heroiska tidehvarfvet ; och "om äfven se-
dermera i de flesta af dessa stater stundom så kal-
lade Tyranner (i ordets Grekiska bemärkelse) upp-
stodo, hvilka herrskade utan folkets samtycke och
under skydd af en legd lifvakt; så betraktades detta
likväl alltid såsom ett blott på våld grundadt, orätt=
mätigt tillstånd, hvilket hvarje god medborgare var
berättigad att upphäfva, om han det förmådde, ge-
nom usurpatörens störtande. Den egentliga princis
pen för dessa staters författning blef då: den; att
högsta makten är hos folket, och att således detta
äger att stifta de lagar, efter hvilka det skall stys
ras, af embetsmänr, hvilka folket valt, och hvilka
af detsamma kunna ställas till ansvar. för sin - för-
valtning; eller såsom Cicero uttrycker det: Nulla
alia in civitate, nisi in qua populi :potestas summa
est, ullum domiciltum libertas habet I. Emedler-
tid skulle man dock mycket misstaga sig, om mar
trodde, att folksuveränitetens princip i de’ Greki-
ska republikerna var gällande i samma mening,
eller i samma vidd, i hvilken den blifvit upp:
ställd t. ex. af Rousseau och andra nyare politiska
theorister. I sjelfva verket var i alla Grekiska sta-
ter de egentliga activa och röstägande medborgarnes
antal temmeligen inskränkt. En ganska stor del äl
befolkningen utgjordes af trälar: det var hufvud-
sakligen genom sådana, som det gröfre kroppslig
arbetet vid jordbruk, bergshandtering, slöjder
| SR
+) De Republ. L. 4: ce 31. ooågt
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
