Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3605
stort värde. Grefve Oxenstjernas talekonst har, som
mig synes, lynnet af hans poési. Den är målande,
utan att vara fjettrad i sin gång af idel bildverk;
rik, mera på sak, än på sväfvande fraser; hög, der
det fordrades, men icke öfver målet af mensklig för-
måga, — böjlig, samljudsfull och ledig i sin öfver-
gång från en betraktelse till en annan. Utan tvif-
vel hade naturen bestämt Grefve Oxenstjerna till
vältalare; och om den fördom ännu fans till, att
en stor poétisk talang icke förenar sig med en stor
talegåfva eller med en upphöjd prosaisk skrifkonst,
så skulle den ytterligare motsägas af Grefve Oxen-
stjernas exempel, liksom den redan blifvit det af
de fleste stora skalders hos alla nationer.
Under denna oupphörliga fruktbarhet och den
beständiga omvexlingen af ämnen och föremål, som
sysselsatte Grefve Oxenstjerna, nu med en sång af
Skördarnå, nu med en kuplett för hof-festen, eller
med Miltons Paradis eller Armidas Slott, för-
flöto hans berömda dagar, som författare. På sina
större arbeten nedlade han mycken möda och all
den förbättrande omsorg, hvaraf hans konst var
mäktig. Vid hans sista företag, öfversättningen af
Tasso , möttes han, som han sjelf försäkrade; af
oväntade svårigheter, i afseende på språkens olika
förhållanden i tillgångar och den djupare kännedom
af det Italienska, hvaraf han allt mer och mer fann
sig 1: behbof. Innan hans större skrifter utgingo
bland allmänheten, hade han vanligen meddelat
dem åt sina förtroliga, upplysta vänner, för att in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
