Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
ansett vara sin kallelse. I Grefve Oxenstjernas de-
kande och skämtfulla stycken styrde det utsöktaste
behag hans penna och skämtet förestafvades af sma-
ken, af den småleende satiren, af ömtåligheten för
sederna, af aktsamhet för personer, och rörde sig
med ledighet i en lätt takt och fintliga vändningar.
Om skaldekonsten aldrig kan användas på äd-
lare föremål, än dem Grefve Oxenstjerna valde, så
fann äfven hans talekonst tillfällen, sig värdiga att
pröfvas, då antingen hans hjerta eller föreskrifna
skyldigheter utfordrade henne. I Äreminnet öf-
ver Gustaf III frambar han icke blott Svenska
Academiens offer åt sin stiftares skugga, men, så
stor och sorgligt -högtidlig var panegyristens anda,
att han: alltid skall anses hafva med detsamma talt
i hela det bestörta fäderneslandets namn. « Ställd
åter vid sin Konungs sida, som dess Ordens-Canzler,
hade Grefve Oxenstjerna att tyda de medborgerliga
förtjenster, hvilka Konungens nåd kallat, att ut-
märkas med deras högsta belöning — han tydde
dem med smakens och behagens tungomål, och han
lemnade på denna plats, då han bortgick, sin konst
qvar.: — I ett samhälle, af hvarsryrken allt ännat 7
för mig är okändt, än dess allmänt synliga välger-
ningar, fordrade för någon tid hans plikt, att teck-
na försvunna bröders minnen, och om tecknarens
imbillning dervid någon gång gaf egenskaper, som
den bortgångna icke sjelf hade hunnit utveckla, så
finnes äfven bland Grefve Oxenstjernas Åminnelse-
tal i Frimurarelogen vissa af ett sannt och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
