Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 9. Fortsättning om nyare tiders penningar; om sköldemärken och deviser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelåldrens okunnighet inskränkt mynten till någre torre och föga ombytlige stämplar för hvart land, (en sed, som dock kan hända, ej utan sin stora nytta till oss är fortsatt) de gamles vana att göra sina mynt till historiska minnesmärken, gifvit uprinnelse åt den särskilda Class af stämplade metaller, som enkannerligen kallas skådepenningar.
Sätten att förse skådepenningar, än med skrifteligen författade meningar eller påskrifter, än med sanne, än med diktade bilder, hämtade dels af religionen, dels af historien, dels af naturen och allmänna lefvernet, äro således från forn-åldren till vår tid fortplantade, med de förändringar som seder och omständigheter åstadkommit. Bland sådana förändringar böra i synnerhet sköldemärken och deviser nämnas, i anseende till deras på nyare penningar mycket allmänna bruk.
Hvad de förra eller sköldemärken angår, så har väl ifrån långliga tider varit brukeligt, att i krig utmärka icke allenast fanor och baner, utan ock sköldar med vissa känne-tecken. Denna sed, som i korstågen och de få kallade ridderliga tidehvarfven mer och mer tillväxte, banade småningom väg för antagandet af oföränderliga sköldemärken, genom hvilka personer af adelig börd skillde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
