Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 11. Om Påskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckes höra till konstnärens än upfinnarens befattning; men man bör dock laga, att den blir instämmande med ämnet. En krants af lager passar således omkring en påskrift öfver en seger eller någon vitter förtjänst; en af rosor och myrthen öfver ett biläger; en af ax och frukter öfver något som rörer landtbruket. Sådant är artigt i akttagit på en fransk skådepenning öfver Philipsburgs eröfring 1734, där påskriften: Rheno exundante et totius Germaniæ exercitu spectante Philippiburgum expugnatum är innesluten i en Romersk mur-krona.
Man brukar stundom att låta en påskrift löpa i en oafbruten ordning såsom raderna i en bok, hvilket var de gamles sed; stundom åter att upställa den i brutna, det är ömsom längre och kortare rader, hvilka därigenom få ett för ögat mera behagligt och figureradt utseende. När denna sednare utväg väljes, vare sig på en skådepenning eller annan minnesvård, har man icke lof att efter godtycke afbryta raderne, utan måste hvar och en innefatta ett moment af meningen, hvilket sålunda, för sig sjelft och ensamt betraktadt, liksom ådrager sig en större upmärksamhet. Til ex. på en penning öfver den namnkunniga Commerce-Rådet Polhem läses:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
