Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 11. Om Påskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheter som böra i akt tagas i en påskrift, på det att örat må njuta lika nöje med begrepet. Af samma skäl undvikes det som kallas haltande meter, det är: ett sådant lopp af stafvelser och ord, att de ömsom falla i bunden och obunden numer. En kännares hörsel såras däraf, och han bringas lätt på den tanken, att författaren velat göra vers men ej innehaft konsten. Påskriften måste antingen vara riktig vers, eller riktig prosa med god numer. Alla dessa anmärkningar gälla äfven så väl för omskrifter som påskrifter.
Hvad angår det mechaniska eller sättet att ställa en påskrift på penningen, så finner man att de gamle därom varit föga laggranne och låtit sina påskrifter löpa än i kors, än i någon annan lika oväntad ställning, utan viss regel. Det allmännaste bruket var likväl, att föra dem i räta jämngående rader tvärt öfver fältet af penningen, liksom skriften i en bok; Och detta, såsom det beqvämligaste och ordenteligaste, är nu för tiden nästan ovillkorligt. Att gifva påskriften rum på en sköld, ett altare, en grafvård, är på äldre och nyare penningar icke ovanligt. Det första passar vid en seger, det andra vid en önskan, det tredje vid ett minne efter döden. Understundom innefattas påskriften i en krants. Detta är en prydnad som mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
