Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 16. Anmärkningar rörande Omskrifter lånte ur Classiske författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller tillsatta ord icke sönderslites eller göres haltande, utan antingen bibehålles efter prosodiens lagar, eller ock aldeles uplöses i prosa, hvilken senare förändring dock fordrar mycken varsamhet, i fall någon poëtisk bild (trop) eller lifligt målande uttryck liksom skulle äska meterns biträde. Vi hafve en svensk penning öfver Ostindiska handlens förste inrättare i Sverige, som afbildar skeppet Argo, upflyttadt på himmelen, med omskrift: Apud memores stat gratia facti. Dessa ord äro lånte af Virgilius: (Æneid. L. IV. v. 539) men lyda där: Apud memores veteris stat gratia facti. Oaktadt nu veteris borttages, blir ändå versen obruten; fördenskull vågar jag för min del icke anse detta ordets utelämnande för ett fel, då det hvarken för begrep eller öra lämnar någon tomhet efter sig.
Fel begångna emot denna regel blefvo icke svåra, att igenfinna och anföra. När således Cardinalen Ascanio i en devis ville uttrycka Påfven Alexander VI:s otacksamhet emot sig, nyttjade han en måne som förmörkade solen, med de Classiska orden: Adimit quo ingrata refulget; men som ingrata icke passade till månen, såsom en känslolös kropp, utbytte han detta ord mot ipsa, och bröt således sönder versen samt botade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
