Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 16. Anmärkningar rörande Omskrifter lånte ur Classiske författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endrägtigt ägtenskap, hvartill orden ock på en svensk penning äro brukade. De angå nämligen hvarken håf eller koja, utan sämja, som kan finnas i alla stånd, o. s. v.
Än en fråga. Då man nyttjar en classisk författares ord, får man efter behof, antingen utesluta eller tillägga eller ock förbyta ett eller annat af dem? Stränga granskare förbjuda ock det. Men om man på sätt som naturligast synes, icke följer författaren med en slafvisk lydnad, utan allenast såsom ledare till en god, en lämpelig tanke, torde sådan frihet svårligen kunna nekas. Hvem skulle med skäl tillvita upfinnaren till minnespenningen öfver Wasa Håfrätt, att då han, till omskrift öfver rättvisans bild, tjänlig funnit Sallustii jämförelse mellan Cæsar och Cato, in altero, miseris perfugium, in altero malis pernicies, han utelåtit de dubla in altero, och sammansatt hvad den Romerska författaren yttrat om två personer, till uttryckande af denna Domstols dubla ändamål: Miseris perfugium, malis pernicies. Men detta exempel är taget af en obunden författare. Mera granlaga torde frågan synas, då den angår skallder. Friheten att nyttja deras utlåtelser med någon ändring, tyckes dock icke heller med skäl böra frånkännas en upfinnare, då han i akt tager, att den bundna stilen, genom uteslutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
