Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 18. Om förbindelsen emellan åtsidan och frånsidan - 19. Om Satyriska penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid ett altare, som ingendera kunna åt sig taga uttrycket defensor, hvilket man väl ser att upgifvaren förstått om den på åtsidan afbildade Konungen, men som dock icke bort på frånsidan sakna någon bild, till hvilken den jämväl otvunget kunnat lämpas.
19. Om Satyriska penningar.
Ehuruväl skådepenningar genom sin natur, lika med andra historiska minnesmärken, enkannerligen äro ämnade, att med sanning och enfalld ställa händelser i dagen till efterverldens pröfning, har man dock ej kunnat hindra sig, att äfven låta egna omdömen på dem inflyta; Och efter dessas olika beskaffenhet, hafva skådepenningar af olika art och lynne upkommit. Man ser således icke allenast sådana som innehålla beröm, utan ock satyriska, eller sådana, som med mer eller mindre bittert salt straffa fel. Så var den penning beskaffad, som slogs öfver Käjsar Carl V:s olyckliga krigsförrättning mot Algier, och hvilken vrängde (parodierade) hans val-språk plus ultra, skrifvet öfver Herculis stoder, på det sätt, att mellan stoderna förestäldes en kräfta, hvaröfver lästes plus citra. Sådan var ock den, som i Tyskland slogs öfver Czar Peter I:s nederlag vid Narva är 1700,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
