Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth
- 19. Om Satyriska penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken på ena sidan förestälde Czaren, sittande vid mörsare, som kastade bomber mot fästningen, med omskrift: Petrus assiderat igni, och å den andra, S. Petrus klädd såsom munk, på flygten, hafvande mössa och svärd, med omskrift: Fugiens ploravit amare.
De gamle kände icke detta slags penningar [1]. Och att säga sanningen, äro de att
[1] Romarne voro väl älskare af Satyrer, äfven yttrade i Sinnebilder; Men på penningar har man inga säkra bevis, att de yttrat sin Satyriska böjelse. En Marci Aurelii penning hvars frånsida föreställer Venus smekande den nakna Mars, med omskrift: Veneri Victrici; och en Gallieni, hvars frånsida har till omskrift: Gallienæ Augustæ ubique pax, äro de, som sannolikast kunna misstänkas för Satyre. På den förra har man velat igenfinna Faustinas kärleksäfventyr med Gladiatoren; och på den senare en ironisk målning af Rikets tillltånd, medan Käjsarens fader satt fången hos Sapores, och provincerna voro styckade mellan Uprorsstiftare. Författare af stridig mening tyckas dock hafva bästa skälen; i synnerhet synes det vara gällande, att penningarne slogos under Käjsarnes egna ögon, som ej lära tillåtit Satyrer mot sig och sina hus. Här böra ock nämnas de så kallade Spintriæ, ett alags medallioner i Tiberii tid, som i prägel föreställa en del af de välluster, hvilka gjorde hans varelse på Caprea så ohygglig. Att de blifvit på Käjsarens egen befallning slagne och således icke att begabba honom för sitt otillbörliga lefverne, är så mycket troligare, som man af författare vet, det han roat sig med målningar af lika beskaffenhet i sina rum. Cfr. Addisons Remarks on Italy; samt Tacit. Annal. L. VI. och Suetonius in Tib. C. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:44:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvhaa/2/0204.html
