Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag äfven i Svenska Historien kunde nämna exempel: Likväl får en Häfdeteknare ingalunda däraf sluta, att en mager och osammanhängande Krönika, i hvilken icke finnas några osanningar, strax förtjänar namn af Historia: Han får ej inbilla sig, att Val af Händelser, Undersökning och Omdömme om deras Orsaker och Värkan, Ordning i deras Uppställande, samt tjänligt och efter saken lämpadt Skrifsätt, icke jämväl är så hufvudsakligt, att han med dess uraktlåtande kan fullgöra sin skylldighet.
Tacitus plägar anföras såsom exempel, huru både Krönikor och Historier böra skrifvas, emedan ett af hans Arbeten fått namn af Annaler, och ett annat kallas Historia [1]. Det senare är också skrifvet med en mer fyllig stil, än det förra, händelserne äro bättre sammanfogade, och jämnare fölgde i sitt lopp; dock är skillnaden i skrifsättet för obetydlig att kunna tillräckligen utmärka denna gräns. Men i allmänhet hafva Greklands och Roms Häfdeteknare rätteligen gifvit de reglor, att Historien ej såsom Annaler och Dagböcker får sysselsätta sig med låga, onyttiga och obetydliga händelser, utan med stora och minnesvärda, hvarvid en Grekisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
