Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ I? ]
ncns fraggande, ögonens ohyggeliga
vridande och vålsvande, häftiga skakningar, med
mera, ashvilka konstgrep sednare tiders
spåman vetat betjena sig, för att injaga skräck
hos åskådarne, och att så mycket mer styrka
4dem uti den tron, att de då hade förtroligt
omgånge med gudarne. På en tid, då
öfvertygelsen om gudarnas uppenbarelse sör vissa
personer var allmän, behöfdes icke sådane
utvärtes kännetekn der till. Calchas, som uti
Trojanska kriget troddes vara på detta sätt
as gudarne gynnad, förkunnade sör
Grekerne det han trodde sig veta as upenbarelse,
med lediga sinnen och med all den
alfvarsamhet, som anstod en gudarnas tolk. Det andra
slaget (cvti^-TrcAci) voro sådane, som singö
uppenbarelser i sömnen genom drömar; ty, som
Homerus såger i det följande:
ovfltp t« al co* (ql
dr örnar äro Jupiters fände bud. An tel i gen
nåmnas hår offerpräster (fyt/?), hvarmed man
i allmånhet menar, att sådane förstås, lom af
offerdjurens eller deras inälsvors utseende
kunde utröna, hvad gudarne hade i sinnet.
Men, som Homerus, hvilken pä flere ställen
noga beskrifver Grekernas offer och det, som
dervid sörelupit, icke en enda gäng anförer
något, hvarasman kan sluta, att denna
vidskepelse då varit antagen, så kan man hasva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>