Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ ]
någon anledning att tvifla, om han hår menc
dem, som Latinerne kalla Arufpices eller
ex-tifpices. Åtminstone kan man med trygghet
saga, att, om det slag af spådom då varit
bekant, har det icke varit sä konstigt och
vid-fkepeligt, som det blef i sednare tider. Men
att Grekerne i det heroiska tidehvarfvet äfven
haft afseende på offren, då de velat utröna
gudarnas tankar, skönjes deraf, att Homerus
f) nämner, jämte /tgu?, duovhcoi, det år
sådane, som antingen as rökelse eller
dryckof-fer förstodo att utforska förborgada ting.
På et besynnerligt sått troddes gudarne
meddela underrättelse om hvad människorne
åstundade veta, genom oraclerne. Herr
Ro-chefort g) ar as den tanke, att, om man än
skulle medgifva, att oraclerne varit inrättade
på den tid, hvarom vi tale, sä måste de dock
varit litet aktade och litet besökte, emedan
Homerus icke berättar, att Grekerne
någonsin till dem affardat sändebud. De
förnämste Grekiske förstår, fäger han,
förenade fig att med famlad magt angripa ett
måg-tigt rike i Asien; hade oraclerne då haft
något förtroende, skulle de visserligen,innan ett
la vidlyftigt förslag gått i verkställighet, blif-
vet
II. 24: 221. Od. 21: 145.
h) Les raoeurs des Siecles Heroiqaes. Mem. de
acad. des inser. T. 36.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
