Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 17 ]
vet rådfrågade. Efter ett nio-årigt fålttog
yppade sig päst uti Grekernas lager.
Gene-ralerne voro villrådige hvad de skulle göra,
om de borde öfvergifva kriget eller icke.
Hvarföre föktes da icke oraclerne, hvilket
man finner vid sådane tillfållen i sednare tider
alltid hafva skedt? Men det gjorde Grekerne
icke: utan deras Spåman Calchas var deras
oraele: han visade hvad gudarne mente med
denna plåga. Om nu Homerus icke skulle
nämna något om oraclerne, som ban dock
gör, sa kunde man af hans stillatigande endaft
Huta, at de p* den tiden icke haft det
allmänna anseende, som sedan, då ingen sak af
betydenhet blifvet företagen, utan att gudarnas
råd förut blifvet inhåmtadt: då oraclerne
varit nyttjade siifom en politisk inrättning,
tjänlig för lagstiftare, att med religionens
stämpel besegla lagarnas helgd: för Konungar och
Regenter, att, genom förevändning af
gudarnas tillstyrkan, finna hos en lättrogen
menighet mindre motstånd vid fina affigters
utförande. Men alldeles neka, att oraclerne
defse tider blifvet rådfrågade, kan man så
mycket mindre, fem Homerus i) sjelf
deremot gifver oss tillräckeliga skäl. Ifrån början
af Trojanska kriget, rådfrågade Agamemnon
Apollinis oracle i Uelphis, hvad lycka
Gre-lll. Del. ß kerne
0 Od. 8: 79. se q v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
