Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 21 ]
skilda personer kunde upkomma. Denna
rättighet hafva Konungarne sjelfve i början
utöfvat, men, som de ofta syflesattes med
krig och andra göromål, fa hafva de
förordnat vifsa personer att handhasva
lagskipningen, skaffa den lidande rätt och befordra den
brotslige till straff. Men straffen voro i desse
enfaldige tider icke svåra och grusveliga. Det
är en vanheder för sednare, mer uplyste,
tider, att hafva upfunnit sådana, hvarvid
män-niskligheten måste rysa. Annu hade
männi-fkorne icke lämnat i öfverhetens, eller
domarens händer rättighet öfver sina lif Blef
någon mördad, så hade, ester författningarne,
den dödades närmaste frände magt att
hämnas hans blod, utan öfverhetens åtgärd. Men
om en sådan hämnd-råttighet alltid skolat
utöfvas, hade på blods utgutelfe alldrig blifvet
ände. Till att förekomma detta, hade fasa
för människo-slägtets förödande, förenad
med vördnad för gudarne, fastställt tvänne
lindrigare medel. Mandråparen kunde
undslippa hämnden, antingen genom flygt till
annan ort, eller genom böter. Homerus m)
talar om båda dessa utvägarne. Om Achilles
yttrar sig Ajax sälunda: "Jag märker, att han
3’är obeveklig: en man, hvars Son eller
broder blifvit mördad, låter försona sig med
B 3 "pen-
ni) II. 9: 628.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>