Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 60 ]
käril afhorn, eller gjordt i skapnad asetthorn.
Vill man sluta till skapnaden af de drickes
käril, som Hemerus på de fläste ställen nämner
CxwTTtAAat och SiTTCtToi a/u4>wu7rtAA<x)} utaf
stam-ordens betydelse, så har man anledning att
tro, det de varit vida och bugtiga nedan,och
smalare ofvan till, eller ock att de haft en rund
och bugtig fot, lik enupp och ned vändfkal,
få att man kunnat nyttja båda ändarna att
dricka utur, och fåledes till en del liknat
kalkar, som brukas i våra kyrkor. Sådane
re-mare hade de förnämare i början af koppar,
sedan brukades äfven påhjeltarnas bord
silfver bägare, förgyllde inuti och omkring
bräddarne. Drickes käril af trä, i synnerhet
hedera, åzmHomerus kallar xwo-vjSr*,) voro
heller icke obrukelige. Dock nyttjade, som
Athenæusz) säger, ingen Stadsbo, icke en
gäng de, som voro af ringa stånd och
mindre förmögenhet, så gemena dricks käril,
utan herdar allena och jordbrukare.
Till vinskänker vid de förnämaresbord
nyttjades inga slasvar, utan ådle ynglingar
öste vinet ur bålen i remarne, och, sedan de
hällt något deras på golfvet, såsom vanligt
drickoffer åt gudarne, gofvo de dem
gäster-ne i händer. Då Menelaus firade bröllop åt
lin Son, gjorde brudgumen sjelf denna
betjening
c) L. XI. p. 477.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
