Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 68 ]
de behöfde hvila och skygd emot oväder.
Desse ställen, som till sörenämde ändemål
voro årnnade, blefvo sedan esterhand en
samle-plats för lättingar, der de med fäfånga och
sqvallrande förnötte sina dagar. Hefiodus n)
säger derföre, att en omtånkt landtman och
hushållare bör undtfy sådane allmånne
ställen, verkstäder och sqvallerhus. Proclus
berättar, att uti Athen voro i sednare tider
öfver 300 sådane Am^*»: hvilket kan vara
troligt-ty det fel tillägges Athenienserne, att de mer
ån andre folkslag, varit begärlige att höra
sqvaller och nyheter o).
Bristen af allmanne värdshus ersattes till
någon del genom den hos Grekerne, i åldre
tider, herrskande gästfrihet. De hade, som
redan i första capitlet år anmärkt, isrån
barndomen sått den öfvertygelse, att nödlidande
och främlingar voro under gudarnes
besynnerliga vård, och att den, som försköt eller
missvårdade sådane, ådrog sig deras
oundvi-keliga hämnd. Ett månniskligheten så
hedrande tankesätt verkade hos dem vålvilja emot
alla, utan skillnad, om de sörut voro kände
eller icke. De frågade icke ens den ankomne
gåsten, hvilken han var, eller hvart han
årna-de sig, förr än de undfägnat honom, och med
annor
n) Hy. 493.
Q) Att. XVU. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
