Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 467 ]
Om människor icke misskånde sitt yr«
ke, fkulle samhället icke plågas as få
många onyttiga medlemmar , ibland hvilka usle
Poeter torde vara de måst umbärlige.
Det är en onekelig ära sör ett solk,
att det älskar och gynnar Vitterhet, men
deras följer icke, att Allmänheten bör
vara Poet. Alla böra älska dygd och
rättvisa, men de så icke derföre predika i
kyrkorna eller int ga Domstolarna. Det
prydeliga äger ett ostridigt vårde, när dee
nödvändiga ej åsidosattes; men en stat dår
alla tänka på det förra, och ingen på dee
sednare skulle ej långe hasva beftånd.
Men denna oundvikeliga olågenhet bör
dock icke afkyla Konungars samt
Mæcena-ters nåd och ömhet sör den ägta
Vitterheten. Ty om två eller tre verkelige
snillen utmärka deras tid, äro desse talrike
nog, för att gifva sina Beskyddares
minne en saker odödlighet.
Elake Poeter äro .dock icke den enda
plåga som förföljer Vitterheten. Hon
besväras icke mindre af dålige Granskare. Om
desse så tiltaga i antal och dristighet, att de
kunna öfverröfta den uplysta delen af
folket; om de omsider kunna förena med si-
G g 2 na
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
