Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 468 ]
na oförståndiga och ensidiga domslut
myndigheten att belöna, plär det ägta fnillet
aldeles lemna lkådplatsen och smakens öde
vara beslutat förevigt. Granskare kunna,
som alt annat hasva sin nytta; åtminstone
göra de bokriket samma tjänst, som von
Linné tilskrifver vissa inse&er; de skaffa
blomfterne rum, när gräsrötterne blisva
så tata, att de aldeles uttrånga dem.
Satiren tyglar tör hända flera sel än
Straff-Balken, och en förnuftig granskning väc»
ker hos unge författare mera omtanke,
mera varsamhet och mera aktning för det
allmänna; men granskarenas myckenhet är
ett lika sä sviksamt prof pä tidehvarfvets
Smak, som Poeternes pä dess
Skaldegåfva» De tider som varit de rikaste på
store Författare, hafva gemenligen haft få
granskare; men de komma i myckenhet,
når de förre börja att blifva sållsynte. Man
esterhämtar icke de afbrutna axen
förrån skörden är slutad, och Gellier, som
klyfva ord oeh glantsfila stafvelfèr,
infinna sig vanligen icke förr, än Ciceroner
tystnat. När snillet börjar synligen
mattas, föker man att underblåsa defs eld med
föreskrifter och låd, men sår gemenligen
mera rök än låga. Det är ännu oafgjordt
om de störste, de förnuftigaste granskare
me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
