Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r r»
sedd dd): förutan andra besvärliga syslor, blef det
hennes skyldighet, at jämte Trälarne och det
öfriga Husfolket af Qvinnokonet, stampa eller malå
all den säd som til uppehälle tarfvades; af hvilken
sed i Savolax och Karelen, där Vatten- och
Våder-qvarnar äro en temmeligen ny inrättning,
limningar ännu finnas ec).
Deras annars vidskeppeliga Guda-lära, röjde
större enfald, än man träffar i mera hyfsade
folkslags Religions - anstalter. Sin dyrkan delte de
e-mellan flere Gudar, som formentes hvar och en
B 3 innorn
»Inga främmande qvinnor. Jsr, Gruber ans. ft.
p. 155 och 178- Men Efterne hade ock Guda.
bilder, ocb brukade blodiga offer, hvartil inga spar
bos Finnarne träffas: så at bägge Nationernes seder
icke i alt torde varit fullkomligen like. Därsammaft.
p. 149, p. 76 ocb 88*
dd) Detta var en naturlig fölgd af den seden at hon
skulle köpas. Ännu i 14-.de feklet, fann K .Birger
nödigt at genom särskildt bref, dat. Ttlinge den i
()&. 1316, tnga Ovinnokönet i det då nyligen
ar-öfrade Karelen uti fi t Konungsliga bägn, och
tillägga dem, få väl gifta som ogifta, både til deras
personer ocb egendom, lika slid ocb säkerhet som
köret i Sverige åtnjöt. Se Lagerbring ans. ff,
III D. s. 89- Såsom en lämning as fordna seder
bör det ock anses, at i öfra Landet Qvinnorna ej
heller ännu fatta fig til bords med Karlarne, utan
äta for fig sjelfva, merendels efteråt, bvar i fin vrå.
Man igenkänner härutinnan nogsamt en märkelig
likhet med flere andre mindre hyfsade folkfiags feder.
ee) De mindre formögne, särdeles Torpare och
Inhyfes-hjonv, nödgas mångenstädes på handqvarn mala hela
fit års-behof: hvilket är Qvinnornas Ikyldighet, som
icke en gång Värdinnan, när på yngre hjon i huset
ej är tilgångj får fig undandraga» \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
