Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 153 1
telige tidsfördrif bestod uti um;Snge med den t
dens lärd? Män, hvilkes antal hon ökte medelst
inkallande af åtskillige vittre utlänningar. Icke
nögd at inskrån a sin förnöjelse inom de gamle
vittre Undres och nyare Eaiopeers ikrilteis
låsande ini dera« modersm 1, lUde l on fig äfven
Gre-iski, hvilket lprak hon O val förslod ar hon
med nöje och nytta å örde lärde tviiter, som på
detta tungomål anstäldes. Hon bivishde ofta cie
vid Upsala Högfkola förefallande vittra öinin^ir
och utmärkte altid med nåd:b2tygelser dem af
ungdomen som uti snille, flit och insigter vist fig
åga värkcligit företräde för jämnårige Medbr’der.
Vid denna Högskola hade Konungarne Carl io:c, 1 r-e
och iz:te hämtat fine första undervisningar, (art
io:de höll ock derstädes, innan Högskohn
lämnades, et vackert Tal pä Lalin til Rikets betöm.
Det I7:de århundrade är i tideböckren utmärkt
lysande af vittre Landsmän och deras snilleyrken.
Endast brist på kunskap om dem har kunn3t
brin-ga Molesworth til et förhastadt bifall Ef^Vav? Huarts
lika ogrundade föregifvande, fåsom skulle vsrt
luststrek vara ahför kyligt för at eldige snillen
här skulle kunna trifvas. Sang Gudinnorne
glåd-de fig hår åt den oförtrutenhet, hvarmed ’3e af
Svenske snillet dyrkades. Om icke juft alle
blomster, fom p* deras altaren stamburos, lysa af lika
fägring; år sådant at anse såsom en vanlig följd
at öfverflödet.
Tidehvarfvet var rikt på ämnen för
vitterhe-tens utöfning. Huru täflade icke vare vittre
Landsmin at skrifva, orda och quåda til lef af Gußaf
Adolfs dygder, ädla tänkesätt, vishet och
mandom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
