Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 166 ]
»
va äfven gjort ofs närmare bekante m?d vjre före
fåders Ipråk och talesätt. At göra nyare Svenskan
regelbunden försökte Lnurbergius uti K. Carl io:x
tid, men dels arbete blef icke utgifvit. Jacob
Boeth.ii, Il aher.it, lamelins, TjåHmar.s , Erik
Au-rivilHi och P^ter Lagerlöfs Skrifter i famma väg
äro allmänt kände. Imedlertid håle likväl en
m ngd fremmande ord insrnygt fig uti Svenska
tungomålet. Isrån Latin, hvarmed man var få väl
bekant, lånte man mycket och icke mindre från
Tyskland, hvarest man länge lefvat i fält. Mårten
Nyttan förestälde 1664. nödvändigheten nf
moders-målets bibehållande uti fin renhet och rigtigher.
K. Carl i i:te lät fa väl den 5 Oftober 1683 sorr*
14 Nov. följande året utgå en förmaning at inga
fremmande ord fkulle nyrjas uti allmänna
handlingar. Ärkebiskop Spegel utarbetade en Svensk
ordabok. Anders Arfvidsfon utgaf 1651 en
inledning til Svenska Skaldekonsten och en dylik har
man i handskrift efter Peter Lagerlöf. En okänd
utgaf 1621 en samling af Svenska ordspråk, som
af Chri/lopher Grubb sedermera tilöktes. Anders
Jonasfon Gothus skref 1619 en så kallad The*
faurus Eptftolicus eller om rätta sättet at skrifva
bref, hvilken flere gängor är upla^d.
En Finsk Grammitica har E/kil Ander sfon
Pe-træuslr 1649 utgifvit, tilökt as Maths Mårtensfon.
Af de lefvande Europeisks språken var Tyskan
nog allmänt känd, hvariil så väl 30:lra kriget,
som et närmare deltagande uti Tyska Rikets
ärendet- mycket bidrog. Likväl hade samma sp; åk
redan förut ådragit fig upmäiksirnhet och en Tysk
Glosbok finnes 1621 vara utgifven.
Drot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
