Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 369 ’t
ftörre delen den belöning och upmuntran,
hvaraf de alt hittils fått hugna fig. Dock
bibehöl-VI. Del. A a los
hämta Grekers Vitterhet, och grunderne dertil. Jag
tillägger ännu, at Geladdin, den bland alle Arabifke
Poeter, fom de fjelfve högft värdera, varit född i
Syrien, och af fitt långvariga viftande bland Greker
i Natolien, fått af Araberne tilnamnet Romæus,
eller den Romerike. Hvar och en fom känner Arabifke
och Perfifke Skaldedikter, kan ej annat, än
medgifva, at i dem igenfinnas tankar och utlåtelfer, fom
tydeligen äro låntagna utur Grekiike Skrifter. De nog
många bevifen dertil ökar jag utur AfTemanni den
yngres med fund critik och lärdom beledfagade
för-tekning på Öfterländfka handlkrifter uti Mediceifke
Bokfamlingarne , med en Feriddedda Mahomets
Perfilka fedolärande Sånger, hvilkas fullkomliga likhet
med Pythagoræ och Phocylidis carmina, genaft
faller i ögonen; hvarföre ock en Turkifk öfverfättning
af de nämda Grekifka Skrifter finnes ökt med en
dylik öfverfättning af det Perfilka qvädet. Locmans
Fabler äro nogfamt kände ; och hvilken drager nu
mera i tvifvel, at icke de med Öfterländfk
utftoffe-ring äro tagna utur Efops Fabler, och denne en och
denfamme med den Öfterländlke omklädde Locman?
Det inkaftet, at vändningar och fammanfättning
uti Arabilka och Perfilka Skaldeqväden icke til
alla delar fvara emot de Grekifka och Romerfka,
är dels icke inftämmande med åberopade
vittnesbörd af en Jones och Rewiczky , hvilke uttryc.
keligen yttra fig, at de hafva ftörfta likhet med
Grekifka och Latinfka Skaldedikter, dels fkulle det
ftrida emot naturen af alla imitationer , lom
icke kunna blifva blotta öfverfättningar ; hvilket
jemväl flera Europeifka arbeten i Skaldekonft och
Vitterhet beftyrka. Man behöfver allenaft befinna,
huru många ändringar och upfpädningar de Öfrige
Grekifke kunfkaperne i Philofophi, Phyfik,
Mathe-matik, Medicin och jemväl Hiftorien undergått ho3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
