Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 4 ol ]
det de började poetifera på denne idioma. Ibland
dc larfkillda Italienfka Nationerna voro åter
Sicilianerne de forfte, che ufasfero in tal maniera
la lingua Italiana, men desfe ofvertråffades fnart
af Tofkanfke och Bolognefifke Poeter.
Denne Revolution hånde dock ej forrån
ungefärligen i i2:te Seklet, få att i det Italienfka
Språket visft icke finnes något Skalde-ftycke,
icke en gång någon Afhandling i Profa, fom
i ålder kan komma upp emot deri gamla
Eddan, och våra åldfta Poëfier.
Samma fak år det ungefärligen med
Fran-ikan ; Latinet började der något forr att
komma utur bruk, ån i Italien. I
Norrmandiet bibehölls det dock långft; men den få
kallade Langue Romme eller Romance, refultat
grosjier, fåger Auktorn till Tableau hiftoriquc
des gens de Lettres, de la contiption des
Lan-gues Latine, Grecque & Ttidesque arion parloit
de-puis longtems, mais qrion riecrivit point eneore,
devint enfin la langue des arts & des Sciences. La
Poëfie fut la pryniere à tadopter. Les Troubadours,
ees Succesfeurs des Andens Rardes qui rien
dijfe-roient petit etre esfentiellement qrien ce qiCils
fnbfli-iuerent un nouvel ldiome à celui de lems Peres, la
tfiirent fur tout. en faveur; & la langue Roniane
dut fa premiere vogue aux chanjons des Troubadours
Provenfaux. Den famme Auktorn fortfar:
Rien ne donna pius de relief à la Langue Romance,
qiie les Poëtiques fiktions qui prirent le nom de ce
nouvel ldiome.
Romancerne om Guillaume au Court-nez,
om Roland, om Amadis de Gaule, med flera
^f inte Seklet, voro i flört rop; men, fager
Abbé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
