Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ( 333 )
banar väg till den jemför elfe med de nyare fpråken,
fom nu äter Rår att göra. Hvaraf kommer, att
defia i allmänhet äro la litet harmonifka, att
de näftan intet äflhetifkt värde Ikulle äga, om
det berodde enfamt på denna omftändighet?
Man har fåfom orfak uppgifvit, att de alftrats
i barbarifka tider, då konften att uttrycka fina
tankar var blotta behofvets fak. Men månne
icke fjeifva det Grekifka fpråket tillkommit
på famma fätt, ehuru de förfta monumenter vi
deraf äga, Horners Ilias och Odysfea, redan
vittna otn en betydande grad af odling? Och
månne icke hos alla folkflag naturen verkat
på förfta bildningen af deras fpråk ?
Hufvud-frågan blir fåledes, hvarföre ej fainma analogi
mellan de finnliga föremålen och deras tecken
vifar fig uti alla? Hvartill knappt någon
annan grund lärer kunna uppgifvas, än de
organers befkaffenhet, fom mottaga intrycket af
objekterna? Det kan väl ej nekas, att flera
locale omftändigheter kunnat bidraga j men
förft och allmännaft borde utan tvifvel
cliina-tet verka. Det borde under åtfkilda
himtnels-ftrek gifva det ena folkets organer mera
finhet och böjlighet än det andras, och graden
af deffa egenfkaper beftämma defs ftörre
fkick-lighet att mottaga naturens intryck och dem
genom talegåfvan åter framftälla. Jag vill
härmed låta förfta att grundorden i alla fpråk
måfte varit härmande ljud; ty hvaraf fkulle
nam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
