Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ( 333 )
följeslag, tyngre och lättare, allt efter
befkaf-fenheten af det föremål de fkola beteckna, der
bör man ock erkänna det meft hàrmonifka
fpråk, ty det vore ett milstaget begrepp om
harmonien, att fätta den i en oafbruten följd
af accorder fom endaft förnöja örat. Naturens
fymphoni har lina difsonancer, dem vältalaren
lika förmonligt härmar med fpråkljudet, fom
tonkonftnären med fttt inftrument. Men han
måfte hafva ett fpråk, hvars grundämnen ej
vägra fig åt detta konftyrke, ej gifva åfkan
famma ljud fom den klagande bäcken, lejonet
fom lambet, o. f. v. Huru fvagt är icke, till
exempel, Italienfka ordet tuono mot det
Greki-Ika ß^ovrij och det Latinfka tonitru; det
Italien-fka rnggire och fåledes äfven det Latinfka
rn-give mot det Grekifka eoPvetv? Om zephiren, fom
fpelar i löfvet, fäger Greken ipi&vgi^et olika
bättre än Romaren fiifurrat, och vida lifligare
än Fransmannen il murmiire och Tylken er fäufelt.
Man hör i Grekifka ordet den lidande xÅcäc-tv9
cÅoXvh-iv , äfven fom i det Latinfka ejulare; man
blott påminner fig hvad de moderna orden fe
lam e ut ev, iamentcirß vilja fäga. Bullret af
hafs-vågens frufande mot klippan låter i Grekens
mun (pÅoitrßog, i Romarens gör hon ett
fremi-tus, i Tyfkens ett braufen, i Fransmannens och
Italienarns blott ett briiit, ett roniore. Är
frågan om rörelfe, huru ftarkt utmärker ej
rhyt-men i Grekifkan lkilnaden mellan den fom
hop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>