Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den förhistoriska kvinnan - 4. Neolittidens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRHISTORISKA KVINNAN 27
dran på mannen skulle inte komma att bli aktuell
förrän i våra dagar.
Vi känna igen många drag från neolittiden hos de
stammar som Fehlinger undersökt. Nästan överallt
ställes den fordran på kvinnan, att hon skall vara
trogen. Det är så vanligt, att undantagen förtjänar
framhållas. Djats i Belutchistan och mirasis äro
fullständigt obekymrade om äktenskaplig trohet. Korawas
i Madras gå ett steg längre och sälja eller pantsätta
sin hustru, när de råka i penningförlägenhet. De
äro emellertid sällsynta undantag. Å andra sidan äro
veddhas på Ceylon monogamer, och en förförare
dödas vanligen. I våra dagar äro de flesta stammar
monogamer. Polyandri (en kvinna med flere män)
finna vi i Centralafrika och i norra Indien, men i
ytterst sällsynta fall. Vi få anta, att polyandri inte
existerar i neolitisk tid, ty stammens äldste skulle
knappast ha tålt någon rival. Seden måste ha uppkommit
i jämförelsevis sen tid — kanske för fem- eller
sextusen år sedan — då tabuinstitutionen hade gjort det
svårt att få en kvinna, eller när hövdingens unga
rivaler, utstötta från stammen, beslöto sig för att
gemensamt fånga en kvinna och dela henne hederligt.
Detta är en mycket viktig punkt, ty det finns en
modern teori, att en gång i förhistorisk tid kvinnan
blivit så mäktig, att det var hon som styrde stammen.
Ett sådant förhållande kallas matriarkat. Frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
