Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den förhistoriska kvinnan - 4. Neolittidens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRHISTORISKA KVINNAN 33
ett bevis för, att man ville undvika ingifte — det är
snarast en förhistorisk tendens hos människosläktet.
Fehlinger har här framställt en intressant teori:
exogami kan ha varit en tillfällig företeelse; när stammens
kvinnor voro fåtaliga, måste den unge mannen söka sig
hustru borta. Han förmodar nämligen, att kvinnorna
voro ganska fåtaliga på grund av bruket att döda de
nyfödda vilket mest gick ut över flickorna, som
ansågos som ett onyttigt påhäng under vandringar eller i
strider.
Det är emellertid inte alldeles uteslutet, att man
redan nu kunde ha lagt märke till de svåra följderna
av ingifte — troligt är det dock knappast.
När stammen nådde en viss utveckling, uppfostrades
barnen tillsammans, troligen nakna, med den verkan,
att sexuallivet ej utgjorde något mysterium — inom
familjen. Så mycket större måste dragningen gent
emot främlingar ha varit.
Man kan därför antaga, att neolittidens unge man,
när han tvingades att söka en hustru utanför stammen,
också följde sin böjelse. Kvinnorov måste därför ha
skett minst lika ofta av fri vilja som av tvång. Ty
även under denna tid var det inte mannen likgiltigt,
med vilken kvinna han levde samman. En annan åsikt,
som framställts av Fehlinger, är från antropologisk
synpunkt sundare. Fastän han liksom Westermarck
inte bekänner sig till den omtvistade åsikten, att
Kvinnans Hlistoria. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
