Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På patriarkernas dagar - 5. En judisk idyll och en haremsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 W. L. GEORGE
des hustru icke gifta sig med någon främmande man
utom släkten. Hennes svåger skall gå in till henne
och taga henne till hustru och så äkta henne i sin
broders ställe. Och den förste son, hon föder, skall
upptaga den döde broderns namn, så att dennes namn
icke må utplånas i Israel.» Noomi såg ingen utväg
att uppfylla lagens bud. Ensam i det främmande
landet drog henne längtan hem till fränderna, men hon
kände sitt folk, och hon visste, att hat och ovilja
var vad som väntade hennes sonhustrur, om de
följde henne.
»Varför skullen I gå med mig», säger hon. »Kan
jag väl ännu en gång få söner i mitt liv, vilka kunna
bli män åt eder? Vänden om, mina döttrar, och gån
hem, ty jag är nu för gammal att överlämna mig åt
en man. Och även om jag kunde tänka: jag har
ännu hopp, om jag redan i natt överlämnar mig åt en
man, ja, om jag ock skulle föda söner, skullen I
därför vänta, till dess att de blivit fullvuxna, skullen I
därför stänga eder inne och icke få någon man?
Icke så, mina döttrar, ty jag känner redan
bedrövelse nog för eder skull, eftersom Jahves hand har så
drabbat mig.»
Orpa lydde sin svärmoders råd och stannade i
Moabs land, men Rut svarade:
»Dit du går, vill ock jag gå, och där du stannar,
vill ock jag stanna. Ditt folk är mitt folk, och din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
