Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På patriarkernas dagar - 6. Äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 W. L. GEORGE
ännu var okänt för deras österländska sinnen.
Ingenstädes i de judiska skrifterna finna vi en tydlig
beskrivning på deras bröllopsceremonier. Troligen fanns det
ingen bestämd ritual för dessa tillfällen. De ungas
målsmän sammanträdde, flickans pris (eller — längre
fram i tiden — hemgiften) bestämdes, och
äktenskapet avslutades praktiskt taget genom ett kontrakt. En
intressant omständighet är, att ett förhållande, som
var allmänt bekant, därigenom kunde anses legaliserat,
liksom än i dag i Skottland. Om en jude, som bodde
tillsammans med en kvinna, förklarade henne för sin
hustru, så blev hon det lagligen. Det vill säga: så
långt lagen räckte i Palestina. Äktenskapet reglerades
mer genom sed än genom lag.
Det avgörande är emellertid inte detaljerna, utan
principen. Neolittidens synpunkt hade varit, att en
hustru var ett byte — det judiska begreppet hustru
betydde onekligen ett stort framsteg. Men den tidens
judinnor hade långt ifrån samma föreställning om sin
ställring som våra dagars gifta kvinnor. Hon
accepterade polygami. Givetvis kunde hon ibland vara
svartsjuk, men det föll henne aldr’lg in att ställa
själva saken under debatt. Hon ansåg det också helt
naturligt, att mannen höll så många favoritslavinnor,
som han behagade. I ett fall, som vi känna, hade en
judisk kung sjuttioåtta hustrur och slavinnor.
Någon skillnad i deras ställning måste emellertid ha fun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
