Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ära och härlighet - 2. I Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄARA OCH HÄRLIGHET 77
Det må vara med den saken hur det vill — visst
är, att vad kvinnan uppnådde, det nådde hon trots
det grekiska samhället. På det hela taget voro de
grekiska filosoferna inga vänner av kvinnorna.
Aristoteles säger, att »förhållandet mellan man och kvinna
är förhållandet mellan härskare och undersåte».
Platon, en mycket vekare natur än Aristoteles och i
stånd att förstå andra förbindelser mellan man och
kvinna än den rent sexuella, visar sitt grekiska sinnelag
under filosofmanteln. Han säger: »En kvinnas dygder
äro lätt uppräknade, ty hon har endast att sköta sitt
hus väl, hålla allting i gott stånd och vara sin man
lydig». Man kan visserligen inte säga, att Platon
föraktade kvinnan, ty han medger, att hon hade samma
sort intelligens som mannen, men i ringare mått. Han
ansåg också, att barnen hämmade deras utveckling, en
Åsikt, som han delade med sin mästare Sokrates.
Platon hyste också en viss sympati för den
spartanska metoden att uppfostra gossar och flickor
tillsammans under gemensamma idrottsövningar. Ett bevis
på, hur litet enhetlig den grekiska civilisationen i
själva verket var, är, att medan Sparta gav-flickorna
denna moderna uppfostran, ryckte man i Atén på axlarna
åt Lakoniens barbarer.
Det är svårt att i korthet sammanfatta kvinnans
ställning i det senare Grekland, ty hänsynslöshet bröt
ofta lagen. Ända till slutet av sin historia togo gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
