Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ära och härlighet - 2. I Grekland - 3. Den grekiska matronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 W. L. GEORGE
kerna lugnt tillbaka kvinnor, som haft förbindelse
med andra män på samma gång som de dödade dem,
som gjort sig skyldiga till otrohet. De hade
älskarinnor vid sidan av hustrun, och de behandlade
kvinnan som ett husdjur; på sin dödsbädd
testamenterade Pasion sin vän Phormio sin hustru, och ofta
bortgiftes en hustru med den döde mannens
testamentsexekutor. I dessa fall hade greken inte gjort några
framsteg framför judarna. Men det var grekerna som
införde äktenskapsceremonier och klarare
äktenskapslagar. Man kan kort och gott säga, att om judarna
hade haft sinne för moderskapets helgd, så var det
grekerna, som införde äktenskapet.
III. Den grekiska matronan.
Medan i Judéen äktenskapet var en
familjeangelägenhet, var det i Grekland en offentlig sak.
Staten visade ett visst intresse för det, om också det
gamla orientaliska uppfattningssättet ännu gjorde sig
gällande. En aténiensare hade inte rättighet att gifta
sig med en kvinna, som inte tillhörde en aténiensisk
familj — han kunde få hålla henne som slavinna,
men inte som sin lagliga hustru. Grekerna visade
sina lagliga hustrur en helt annan aktning än judar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
