Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ära och härlighet - 3. Den grekiska matronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRA OCH HÄRLIGHET 79
na. Judarna voro mer moraliska, grekerna mer
formalistiska.
Men å andra sidan uppgåvo grekerna aldrig sina
maskulina privilegier. I händelse av otrohet hade en
aténiensare rättighet att döda sin hustru och lagsöka
hennes älskare för liden skada. Eller också inträdde
rent automatiskt skilsmässa, och kvinnan riskerade
att bli driven ur templet såsom av gudarna förbannad.
Något sådant kunde aldrig inträffa för mannens del
— han kunde inte straffas för otrohet. Under Aténs
sista dagar, då kvinnan hade förstått att en smula
förbättra sin ställning, blev det möjligt även för henne
att få skilsmässa och återfå sin egendom. Men
hennes rykte blev lidande på en sådan åtgärd, även om
hennes man var den skyldiga parten. Förhållandet är
inte ägnat att förvåna — i både England och Amerika
behöver man inte gå mer än en trettio-fyrtio år
tillbaka för att konstatera, att en kvinna, som låtit skilja
sig från sin otrogne äkta man, betraktades med en
viss ringaktning.
På det hela taget behandlades hustrurna
fortfarande ganska brutalt. Det är visserligen sant, att Laertes
motstod Eurykleas behag, därför att han inte ville
förolämpa sin hustru, men som regel fingo de grekiska
kvinnorna tåla förolämpningar, som voro okända för
judinnorna. Så veta vi exempelvis, att Alkibiades så
ofta förde lösa kvinnor in i sitt hem, att hans hustru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
