Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 1. Kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUS 109
merska riket, sedan hos barbarerna, sedan så
småningom över hela den vita världen, ty den var en
levande tro och den gick tillmötes krav, som
hedendomen aldrig förmått tillgodose. Det är märkvärdigt,
att endast trehundra år skiljer den tid, då
kristendomen förföljdes i Rom, från den dag, då den romerska
kejsaren omvände sig — trehundra år är en kort
tidsrymd, när det gäller att förändra människosläktets
sinnen. Människan hänger fast vid sina gamla
gudar, ty hon fruktar de nya. Det måste ha funnits
något hos kristendomen, som med makt drog sinnena
till sig. När kristendomen började predikas i Mindre
Asien, i Rom och Grekland, vann den anhängare icke
minst därför, att det inte fanns något att ställa emot
den. Det xomerska folket hade för länge sedan
upphört att tro på Mars, Venus och Jupiter, dessa
orimliga gudar med kroppar och kärleksäventyr, i stånd till
svartsjuka och kärlek. Man offrade visserligen
pliktskyldigast i templen, men i sitt inre trodde man inte
längre. Folk besökte templen, därför att det skulle
så vara, därför att det hörde till god ton. Det gick så
långt, att ofta när kristna drogos inför ämbetsmännen
och uppmanades att avsvära sin tro, så bad man dem,
att de inte skulle göra några svårigheter ifråga om
detaljer, ty ingen önskade förfölja dem. Man antydde
för dem, att de lika så gärna kunde offra åt de hed-
niska gudarna, ty ämbetsmännen trodde inte på dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
