Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 1. Kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 W. L. GEORGE -
hovet och de förnäma trodde heller inte. Religionen
hade blivit något rent yttre.
De kristne voro oövervinneliga, därför att de inte
betraktade religionen ur den goda smakens synpunkt.
De livades av en levande övertygelse, att deras
bekännelse betydde något för deras liv här på jorden och på
andra sidan graven. De voro villiga att tåla smädelser,
fattigdom och död. Ingenting kunde rubba deras tro.
Däri låg deras styrka, när de ställdes upp till strid
mot hedendomen, att den inte var starkare än
teaterkulisser.
Sin första spridning fick kristendomen bland
slavarna, de fattiga och kvinnorna. Hedendomen var
en världsvis religion, som icke hade plats för de svaga,
bland vilka också kvinnorna kunde räknas: Också de
voro olyckliga. Kvinnor och slavar kunde genom att
säljas skiljas från sina familjer, misshandlas, torteras,
korsfästas, mördas. Även den gifta kvinnan hade en
dålig ställning — en lågättad romersk kvinna kunde
bli bortkörd av sin man, men själv kunde hon inte
göra sig fri från honom, om hon så önskade. Nu kom
en tro, som förkunnade, att man och kvinna voro
jämlikar i anden, om också inte på denna jord, en tro,
som proklamerade äktenskapets oupplöslighet, en tro,
som på männens axlar lade plikter, som hittills endast
vilat på kvinnans; kristendomen är den första religion,
som ställer trohetskrav på mannen. Redan från bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
