Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 1. Kristendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 W. L. GEORGE
Under en lång tid betraktades de kristna som stående
utanför samhället, och ehuru kristendomen nådde
Rom är 63, infördes den i Skottland först år 212, i
Frankrike år 496, i Sachsen år 785, i Ryssland år 940.
I det tionde århundradet voro Sverige och Norge
fortfarande hedniska, och först efter korstågen nådde
kristendomen år 1227 Preussen. Det är lustigt att
tänka sig, att den germanska stam, hos vilken Tacitus
hade konstaterat polygami, förblev polygam ända till
år 1249.
Kristendomen utbredde sig långsamt. Den tro och
den sedelag, som åtföljde den, spridde sig som
en oljefläck — dit den spritt sig, där stannade den.
När vi därför studera den äldsta kristendomens
inverkan på kvinnorna, måste vi komma ihåg, att
förhållandena måste ha varierat under dessa
århundraden, att Konstantinopel var kristet, då nordborna
ännu inte hade hört korset predikas. Vi få också
komma ihåg, att de första kristna bestodo av många olika
raser. Medan judarna voro av en enda ras och höllo
sig fria från all blandning, så rekryterades de kristna
från hela den antika världen. En del voro judar,
en del greker, romare, fenicier, egyptier, ungrare,
germaner, galler etc. Också slaver, de gamla britterna
och negrer från Nord- och Centralafrika gåvo sitt
tillskott. Det är självklart, att om de också försökte leva
ett kristet liv, så gott de förmådde, så kunde de inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
