Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 1. Kristendom - 2. Grundåskådningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUS 113
ögonblickligen kasta av sig århundradens vanor. En
grek och en vild hunner kunde båda vara kristna,
men ifråga om sättet att behandla sina kvinnor
gjorde sig rasens traditioner gällande. Detta måste vi
komma ihåg, då vi nu skrida till att analysera
äktenskapet och redogöra för kvinnans ställning.
II. Grundåskådningen.
Den kristna grundåskådningen behöva vi ej här
sysselsätta oss med. Vårt ändamål är i stället att
söka iakttaga kristendomens verkningar på moralens
område under denna period. Före kristendomens
uppkomst levde många människor ett skönt, kyskt,
självuppoffrande liv; särskilt gäller detta grekerna.
Men hittills ha vi inte påträffat en samlad moralisk
kraft. Redan i början av det första århundradet av
vår tideräkning gjorde sig en kraftig reaktion
gällande mot det romerska samhällets sedefördärv —
särskilt livaktig var den av Nero förviste Musonius.
Avgörande blev först kristendomen. En av de mest
aktiva, Chrysostemos, född i Antiokia och lärjunge
av sofisterna, övergick till kristendomen och levde
under tio år som eremit. Som ärkebiskop av Kon-
Kvinnans Historia. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
