Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 3. Kvinnans ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUS 119
sig från den övriga antika världen, var i
erkännandet av kvinnans mänsklighet. De förnekade
exempelvis inte, att nåden kunde komma till en kvinna
lika väl som till en man.
De äldsta kristna styrdes av de trognas församling.
I dessa församlingar kunde en kvinna, som kände sig
gripen av inspiration, stå upp och tala — och man
hörde på henne med vördnad. Detta förhållande
fortfor, tills man började välja präster och biskopar. Detta
prästvälde försatte åter kvinnan på hennes förra låga
plats, men förut hade man i henne sett en andlig
jämbördig. Hon kunde bli helgon, och i missionärernas
brev omtalas hon med respekt. Som slutomdöme kan
man därför säga, att kvinnans ställning i det kristna
samhället var låg, men icke utan hopp. I Grekland och
Rom hade man trott på ett Elysium, dit endast
männen efter döden kunde komma. De äldste kristna
målade i sin fantasi ett liv efter detta av rent andlig
natur, där man och kvinna inte längre skulle vara
man och kvinna, utan andeväsen, jämlika, så vitt
man kan tala om jämlikhet, där det varken finns
befallande eller lydande, varken höga eller låga,
endast det gudomliga ljuset.
I det följande skola vi göra ett försök att analysera
den praktiska ståndpunkten ifråga om kvinnan och
äktenskapet. Här skall endast framhållas, att kvin-
nans ställning från en mer ideell synpunkt sett höjdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
