Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 6. Den mörka tidsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 W. L. GEORGE
giltighet. Man förfogade fortfarande över de unga
flickorna och deras egendom utan deras hörande. I tionde
århundradet hade man visserligen kommit så långt, att
en flicka i allmänhet inte giftes bort utan sitt
medgivande, men då hon kunde riskera att bli instängd,
satt på vatten och bröd och bli pryglad, tills hon gav
med sig, så var skyddet tämligen illusoriskt. Men
man hade dock till slut kommit till den uppfattningen,
att en flicka hade något att säga till om, när det gällde
förfogandet över hennes person.
Kvinnans ställning var tragisk under den äldre
medeltiden, en period helt uppfylld av strider —
kungarna bekämpade varandra, de fria städerna stredo mot
rövarhoparna; de nordiska vikingarna, magyarerna,
saracenerna i Medelhavet spridde krig, hungersnöd,
pest och förstörelse omkring sig. Mellan åren 800 och
1000 var världen en enda stor krigsskådeplats, där
kloster plundrades och städer brandskattades. Och
för att göra tillståndet ändå värre trängde de
mohammedanska araberna från Nordafrika in i Spanien
ända till Frankrike. Som ett sorts svar bildades de
fria städerna och utbildades feodalsystemet. Det
senare var en följd av invasionerna: någon måste bjuda
fienden spetsen, och man samlade sig under herrarna
för att få skydd. Det var dessa feodalherrar, som
ledde korstågen. De åstadkommo en sorts fred, men
deras tyranni var outhärdligt. Kvinnans ställning blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
