Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 7. Den nordiska medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 W. L. GEORGE
helig kvinna för att förskaffa sin släkt fördelar. Hon
manade till och med ganska öppet till uppror mot
Magnus Eriksson till förmån för sin son Karl Ulvsson,
som hon i sina drömmar gärna såg prydd med
kungakronan.
Någon politisk framsynthet finna vi icke hos
Birgitta — trots hennes stora begåvning och starka fantasi
var hennes synvidd trång. Högre stod i det fallet utan
tvivel Margareta, de tre nordiska ländernas berömda
drottning, vilken med sitt kraftiga temperament och
sin utpräglade hänsynslöshet ägde personlighetsdrag
som erinra om renässanstidens människor.
En av de vackraste kvinnofigurerna från Nordens
medeltid är en annan unionsdrottning, den förhatlige,
svage, råe och brutale Eriks av Pommern gemål
Filippa. Hon var en ättling av den rikt begåvade
engelska kungaätten Plantagenet, Henrik IV:s dotter. Liten
och späd till växten, blid och saktmodig till lynnet, så
beskrives hon av sin samtid. Men vilken aktning hon
åtnjöt, visar den omständigheten, att hon, när hennes
gemål år 1424 för en längre tid lämnade landet, av
stormännen fick i uppdrag att som riksföreståndare
leda de tre rikenas öde. Det säges, att hon med stor
heder skiljde sig från sitt uppdrag — hon hann till
och med att verka på ett område så pass främmande
för kvinnlig begåvning som det statsfinansiella. Det
fanns i hennes lilla person långt mer av kraft, mod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
