Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 7. Den nordiska medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUS 141
och sinnesstyrka än hos hennes brutale gemål. Hon
fick tillfälle att visa det, då hon 1428 framgångsrikt
försvarade Köpenhamn mot det mäktiga
Hansaförbundets farliga anfall.
En underlig blandning av hänförd patriotism och
egoistisk släktkänsla synes en annan av medeltidens
framträdande kvinnogestalter, riksföreståndaren Sten
Sture d. y:s gemål, den ryktbara Kristina Nilsdotter
Gyllenstierna, ha varit. Hennes gärning — Stockholms
försvar mot Kristiern II och vad därpå följde — skall
inte här återberättas. För en framställning av
kvinnans historia är den betydelsefullaste omständigheten
det faktum, att en kvinna — låt vara för en kort
tid — inte blott blev en symbol för det nyvaknande
nationalmedvetandet utan verkligen med fast hand
positivt ingrep i händelsernas utvecklmng.
Med en viss förkärlek behandlas i medeltidens
episkt-lyriska diktning det s. k. brudrovsmotivet, oftast
med en bakgrund av historisk verklighet. I en del av
dessa visor står författaren på »rövarens» sida. Det
är den käcka bragden, som väcker beundran, och man
har en viss rätt att anta, att dikten i detta fall
tillkommit bland de unga svennerna, vilkas
tjugoårsfantasi ryckts med av det äventyrliga i situationen.
Att inte heller folket var alldeles oemottagligt för
denna sorts romantik ha vi dock bevis för i det
flertal sånger i folklig ton med liknande tendens, som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
