Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 3. Seder och moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANYTTFÖDELSE 159
jämlike, men hon har gjort ett dåligt bruk av sin
frihet, visat sig obetänksam, skenhelig och lättsinnig.
Det är oundvikliga följder av friheten — vad som
intresserar oss är att konstatera denna frihet. Kvinnan
saknar ännu medborgerliga rättigheter och ekonomisk
makt, men hon har ingen likhet med vildinnan, som
fick tåla hugg och slag, och vars nödskri ingen brydde
sig om.
Kvinnan drog fördel av oron i tiden. Renässansen
är en av de märkligaste företeelser världen över
huvud taget känt. Kopernicus och Galileo omgestalta vår
världssyn. Harvey upptäcker blodcirkulationen,
Gutenberg boktryckerikonsten, Cimabue och Giotto
skapa en ny konst, Dante och Petrarca en ny poesi. Även
undervisningen förnyas — i Vittorino da Feltres skola
i Mantua få inte blott gossar utan också flickor
studera de gamla klassiska skalderna och filosoferna.
Tavlan har två färger: den lyser av lärdom och den
är svart av laster. Det är en skarp gräns mellan
intellekt och moral. Intet namn, hur stort det än må vara,
är rent. Cellini, den odödlige guldsmeden, är en skurk
och en tjuv. Poeten Villon är en fördrucken tjuv och
en mördare, den store Machiavelli är lögnernas furste.
I detta kaos rör sig kvinnan, ibland fri, ibland
bunden. Rabelais berömda sats: »gör vad som faller dig
in» ger i sin tillspetsade form ett klart uttryck åt
renässansens cyniska världsuppfattning. I denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
