Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 3. Seder och moral - 4. Man står och tvekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 W. L. GEORGE
atmosfär vann kvinnan, som alltid finner sig tillrätta
i alla förhållanden, en ny frihet. Hon gjorde inga
framsteg i makt, men i lycka. Det började anses
opassande att slå en kvinna, att offentligt behandla
henne illa. Privat kunde man nog tortera henne, såga
henne levande i två delar mellan ett par bräder, men
inför världen måste man buga sig för henne och slösa
artigheter på henne. Kvinnan blev lyckligare, men
hon steg inte i värde. Men ändå måste vi konstatera
ett framsteg.
IV. Man står och tvekar.
Det är uppenbart att i en tid som denna, då gammalt
och nytt blandades, då ingen härskare satt säker
på sin tron, då det ena dagen rådde förfining och
lärdom, och man den andra tyranniserades av
någon adelsman med bödelinstinkter, måste kvinnans,
både den giftas och den ogiftas, ställning ha varit
ytterligt osäker.
Vi ha alla hört talas om medeltidens inom sig fast
slutna korporationer — en dylik korporation var även
på visst sätt feodalväsenet. En kvinna av borgerlig
härkomst kunde i regel aldrig ingå lagligt äktenskap
med en adelsman. Men när under renässansen Vene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
