Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 5. Kultur och känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 W. L. GEORGE
förhållandet med Oxford. Någon lärd munk fick
anseende som lärare, som en utmärkt latinare eller grek,
som stor filosof. Till honom strömmade lärjungar —
de samlade sig kring honom som de unga grekerna
kring Sokrates eller Platon. Deras antal växte, och
ryktet om den lärde mannen spred sig. Några blevo
i sin tur lärare. Någonstans skulle de bo — till att
börja med voro de förmodligen värdshusvärdarnas
bästa kunder. Rika män, höga prelater eller dylika,
ingrepo för att skaffa den unga kunskapstörstande
skaran tak över huvudet. På så sätt tillkommo Oxfords
och Cambridge’s colleges: ursprungligen voro de helt
enkelt studenternas matlag. Så ha vi så småningom
universitetet färdigt. Det faktum att de flesta
engelska colleges byggts under arkitekturens storhetstid —
den romanska eller den gotiska stilens glansperiod —
bör inte förleda oss att dra falska slutsatser — att de
blevo vackra är inte avsikt, utan ren tillfällighet.
Av all denna lärdomsiver drog kvinnan ingen som
helst fördel. Den fanns bland munkarna, men inte i
nunneklostren — ett tydligt bevis på kvinnans
underordnade ställning. Munken — särskilt
benediktinermunken — var ofta en flitig scholaris, som satt och
skrev av den heliga skrift och ibland gav sig i kast
med latinska och grekiska auktorer för att bli en
värdig lärare åt de unga noviserna. Allt vad nunnorna
lärde sig, var att lyda klosterregeln, att bedja, att me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
