Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 5. Kultur och känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANYTTFÖDELSE 171
ditera, att bistå sjuka och fattiga. Om litteratur och
filosofi överhuvud taget hölls vid liv, så är det
männens uteslutande förtjänst. Vi tänka här närmast på
kyrkans män.
Men klerkerna undervisade inte bara noviserna. De
besökte också någon gång slotten, när någon
adelsman med lärda intressen ville ge sin son boklig
uppfostran. Som regel gällde, att munkarna skötte
klosterundervisningen, prästerna den övriga
undervisningen.
I själva verket känna vi ganska litet till arten av
denna undervisning av det enkla skäl att orden
sedan medeltiden undergått en betydlig
betydelseförskjutning. En viss rätt har man väl emellertid att
anta, att den unge adepten undervisades i sitt eget
modersmål, i latin och grekiska, en smula logik,
matematikens elementa och litet musik. Senare tillkom
något, som kallades astronomi, men gör mera skäl för
namnet astrologi. Det senare ger en inblick i värdet
av den tidens undervisning från vår synpunkt sett.
Emellertid fingo kvinnorna en undervisning av ett
slag, som munkarna inte kunde ge. En flicka av
adlig börd delade oftast sina bröders undervisning. Den
undervisningen var sämre än munkarnas, ty den
bestod mest i vapenövningar, ridning, sport och lekar,
avsedd för ädlingar, som den ju var. Men slottet gav
å andra sidan något, som klostret inte kunde ge: hö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
