Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 7. Reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 W. L. GEORGE
VII. Reformationen.
Reformationen har inga yttre likhetsdrag med
renässansen. När reformationen tar sin början, slutar
för övrigt renässansen. Men mänsklighetens
utveckling går inte språngvis. Det går upp och ned, men
i djupet arbetar sig en idé fram. Reformationen var
fientlig mot renässansens cyniska världuppfattning,
men renässansen hade befrämjat det kritiska
kunskapssökandet, och ur detta sprang reformationen
fram. När kyrkan förföll, när kunskapen och
kritiken började verka, frigjordes sinnena och
reformationen blev möjlig.
Reformationen var inte fientlig mot kvinnan.
Protestanterna voro tämligen villiga att erkänna kvinnans
människovärde — de första protestanterna voro
demokratiska, liksom de första kristna hade varit
demokratiska. När den nya kyrkan kände sig säker genom
sitt förbund med staten, började den kräva renare
äktenskap och oförvitligare präster. Man kan göra
den iakttagelsen, att de första protestanterna voro
lika puritanskt sinnade som de första kristna:
puritanism är det första tecknet till en allvarlig
reformvilja.
Vid reformationens inbrott hade skråväsendet sett
sina bästa dagar. Det var svårt för kvinnan att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
